Makt og bestialitet under det franske eneveldet
21. mars 2019
BOKOMTALE: Hvorfor var det dyr overalt i solkongens kunst? Peter Sahlins undersøker levende og døde dyrs plass i utviklingen av eneveldets absolutte autoritet.
Kategori - redaksjonen
Hva består klokskapen i?
14. mars 2019
TIDSSKRIFT: Dén er klok, hevder Aristoteles, som har evnen til å handle til beste for seg selv og for samfunnet. Men hva består egentlig klokskapen i?
Hannah Arendts fornyede aktualitet
9. mars 2019
INGRESS: Hannah Arendts politiske tenkning er aktuell, og hennes idé var at det kan oppstå lyspunkt selv i problematiske politiske faser der autoritær politikk utfolder seg. Dette hevder filosofen Richard J. Bernstein, som i sin siste bok forklarer hvorfor Arendt bør leses nå.
Frihet og anerkjennelse
28. februar 2019
BOKOMTALE: Hva er et individ, og hvordan påvirker svaret på det spørsmålet synet på frihet?
Ny redaktørduo i Norsk filosofisk tidsskrift
5. februar 2019
INGRESS: Etter fire år med en Oslo-basert redaktørduo flyttes hovedsetet i Norsk filosofisk tidsskrift nå til Bergen, der Espen Gamlund og Steinar Bøyum er klare til å overta. Ifølge de påtroppende redaktørene vil ikke leserne merke noen drastiske endringer, men fokuset vil legges spesielt på formidling av filosofi på norsk, og vi kan i tillegg glede oss til flere temanumre fremover.
Erfaring, språk og identitet i to verker av Adorno
26. januar 2019
TIDSSKRIFT: Hvordan bør vi omtale virkeligheten? Den som ønsker å begripe den må ty til abstraksjoner og idealiseringer, til det vi kan kalle begrepslige modeller. Filosofien har forsøkt å beskrive det mer eller mindre nødvendige forholdet mellom begreper og objektene virkeligheten består av, skriver Henrik Voldstad i siste nummer av Filosofisk supplement.
Kunskap och perception (2)
22. januar 2019
OVERSETTELSE: – “Kort sagt: Föreställning, fantasi, minne, erfarenhet, observation och liknande, är alla skapade av kroppslig, självkännande, perceptiv egenrörelse, och inte av omedveten, irrationell, trög och livlös materia” argumenterar Margaret Cavendish i polemik mot den mekanistiska världsbild som vann gehör i 1600-talets Europa.
Kunskap och perception (1)
18. januar 2019
OVERSETTELSE: – “De som först uppfann mikroskop och liknande dioptriska instrument har därför, det är min mening, gjort mer skada än nytta. För denna konst har berusat så många mäns hjärnor, och fått deras tankar och kroppar fullständigt upptagna med fenomen och objektens yttre former, samtidigt som bättre konster och studier har lagts åt sidan” skriver Margaret Cavendish, en av 1600-talets mest produktiva författare.
Utsikt over medisinhistorien
15. januar 2019
BOKESSAY: I løpet av de siste par årene har to bøker om medisinhistorie kommet ut på norsk. Med utgangspunkt i disse bøkene handler dette bokessayet om hvordan historien om et slikt fagfelt kan presenteres på ulike måter.
Från den egna vreden till den andres empati
11. januar 2019
FORSKNING: Slagordet det personliga är politiskt har nyligen visat sin aktualitet i #MeToo kampanjen. Men vilken betydelse har personliga berättelser i den offentliga sfären och i politiken? En idéhistorisk undersökning av hur vittnesmål har använts i feministisk aktivism visar att de har haft som syfte att väcka varierande känslor ämnade för mobiliserandet av olika typer av politik.
Skjønne, menneskeløse Norge
8. januar 2019
BOKOMTALE: Tyske soldater malte Norge under okkupasjonstiden. Hva nytt kan vi lære av å se Norge gjennom okkupasjonsmaktens pensel? En ny bok av Einar Økland viser fram maleriene.
Når bare paven kan redde oss
21. desember 2018
BOKOMTALE: I Raseriets tidsalder har Pankaj Mishra skrevet ressentimentets globalhistorie fra Jean-Jacques Rousseau til IS.
