Kategori - Artikler

Hållbarhetsmetamorfos – en obekväm förändring

Är det möjligt att på bara några år genomföra en centralt dirigerad global hållbarhetsomställning? Än så länge finns få indikationer att det etablerade hållbarhetsparadigmet har en förmåga att bryta den negativa utvecklingen. Kanske är en hållbarhetsmetamorfos ett alternativ?

Ligger demokratins framtid bakom oss?

Finns det något sätt att vända den negativa utvecklingen för demokrati i världen? I artikeln hävdas att en del av lösningen är att komplettera och demokratisera de globala politiska institutionerna.

Kan vi motarbeide ondskap?

Må vi leve med naturlig ondskap? Kanskje ikke, skriver Luciano Floridi. I hans nylig publiserte tekst ser Floridi et håp i teknologiens evne til å gjøre stadig nye aspekter ved verden til et moralsk anliggende. Da kan det også motarbeides. Nå republiserer Salongen en norsk oversettelse av teksten «Hvordan motarbeide moralsk ondskap: nomos og paideia».

Historiografi och naturalism i ljuset av antropocen

Jordens inträde i antropocen har lett till att historievetenskapens traditionella motsättningar mellan natur och kultur, samt den mänskliga historiens tid och geologisk tid har börjat ifrågasättas. Hur står sig historievetenskapens traditionella syften och metoder i förhållande till den pågående omförhandlingen mellan historiografi och naturalism?

Etisk teori og moralsk praksis – en dannelsesfortelling

For å lykkes med å studere etikk i praksis er det er stor fordel å gå empirisk til verks. Men hvordan kan man sikre seg kompetansen som trengs for å samle data og å bruke denne til å belyse etiske spørsmål? Og hvilken faglig identitet sitter man igjen med da?

Kunstig intelligens og etikk

Mange av oss har sikkert lest om de utallige spådommene om hvilke goder og onder som kunstig intelligens (KI) kan gi oss. Hvilke etiske sider ved KI bør vi reflektere over?

Når lykkes moralfilosofen?

Denne teksten handler om fagetikerens etos: Hva forsøker en moralfilosof å få til – og når kan det sies å være vellykket?

Karen Barads agentiale realisme

Karen Barad er kendt for sit omfattende filosofiske og teoriudviklende arbejde kaldet agential realisme, som er blevet en uomgængelig del af nutidig kritisk tænkning. I takt med at verdens komplekse sammenfiltrethed er gået op for os er der nemlig brug for teorier, som kan ‘indfange’ denne kompleksitet og gøre den ‘analyserbar’.  

Julia Kristeva: Mellemværende og proces

Selvom Julia Kristevas status som filosof ikke altid er åbenlys, er hun, med sit dobbeltbundne ophav og sin interdisciplinære baggrund, en rig kilde til interessante filosofiske begreber og refleksioner.

Vi bruker cookies for å kunne tilby deg en best mulig opplevelse. Les mer…