Kategori - Hobbes

Idéhistorisk mening och förståelse

BOKESSAY: Hur ska man läsa och förstå historiska texter? I år är det 50 år sedan Quentin Skinner erbjöd ett möjligt svar på denna fråga med artikeln ”Meaning and Understanding in the History of Ideas”.

Kunskap och perception (2)

OVERSETTELSE: – “Kort sagt: Föreställning, fantasi, minne, erfarenhet, observation och liknande, är alla skapade av kroppslig, självkännande, perceptiv egenrörelse, och inte av omedveten, irrationell, trög och livlös materia” argumenterar Margaret Cavendish i polemik mot den mekanistiska världsbild som vann gehör i 1600-talets Europa.

Kunskap och perception (1)

OVERSETTELSE: – “De som först uppfann mikroskop och liknande dioptriska instrument har därför, det är min mening, gjort mer skada än nytta. För denna konst har berusat så många mäns hjärnor, och fått deras tankar och kroppar fullständigt upptagna med fenomen och objektens yttre former, samtidigt som bättre konster och studier har lagts åt sidan” skriver Margaret Cavendish, en av 1600-talets mest produktiva författare.

Kong Sverres humor og religionens begrensninger

TIDSSKRIFT:  «At Sverres tale inneholder så mange ulike typer motsetninger gjør den til et svært godt eksempel på inkongruent humor», skriver Beate Albrightsen Pedersen, førsteamanuensis i historie ved Høgskulen i Volda, i Arr – idéhistorisk tidsskrift nr. 2 2018.

Modernitet som problem (1)

BOKOMTALE: Ved å gjøre krav på å være noe helt nytt og annerledes i historien, må det moderne legitimere og dermed problematisere seg selv. I sitt krav på annerledeshet er det ikke noe selvsagt, og følgelig må moderniteten hele tiden forsikre seg om sin egen fortreffelighet!

Dronekrigen

BOKOMTALE: Dronar forrykkar den tradisjonelle symmetrien mellom fiendar så fundamentalt at dei viskar ut grensene mellom krig og fred – men også grensene mellom kor det er krig, og når det er krig.

Hva skal staten være?

BOKOMTALE: Antologien «Philosophy of Justice» tilbyr en idéhistorisk tilnærming til aktuelle problemstillinger i politisk filosofi.

Det fattige ordskiftet

DEBATT: Vi trenger et offentlig ordskifte hvor alle stemmer høres – også filosofenes.

Klokken

BOKUTDRAG: Klokken skulle være et bilde på universet. Den naturvitenskapelige revolusjonen – veien fra Copernicus til Newton – handlet i én forstand om hvordan universet kom til å fremstå som en klokke. Leddene i liknelsen byttet plass: Først skulle urverket likne himmelen, deretter kom himmelen til å likne bevegelsene i et urverk. Det var helt i samsvar med alle liknelsers logikk. Er a lik b, er også b lik a. Spørsmålet måtte dukke opp før eller senere: Hvis en modell av universet kan drives av tannhjul, hvorfor ikke universet selv?

Dommedag er utsatt!

Dommedagsprofetier kan virke sterkt mobiliserende når det gjelder politisk handling og opprør mot samfunnets autoriteter. Hvis endetiden oppleves som nært forestående, er det viktig for alle gode krefter å slutte opp om kampen for Guds rike på jorden. Fienden – Antikrist – identifiseres ofte som makthavere av forskjellig slag, enten det er Paven, konger, fyrster eller geistlige stormenn.

Frihet og trelldom

BOKUTDRAG: Hvis du lever i et brutalt diktatur – uten personlig å bli utsatt for press fra myndighetene, er du da fri? Ja, hvis vi følger en «liberal» definisjon av frihet. Det skriver Helge Jordheim og Håvard Friis Nilsen i forordet til den nye boken Staten og friheten, en samling oversatte tekster av idéhistorikeren Quentin Skinner.

Vi bruker cookies for å kunne tilby deg en best mulig opplevelse. Les mer…