Kategori - idéhistorie

Kan vi forestille oss en bærekraftig fremtid?

I dag er samtalen om fremtiden i for stor grad dominert av naturvitenskapelige og tekniske forestillinger, sier bærekraftsforsker. Et nytt forskningsprosjekt forsøker å sprenge rammene for hvordan vi forestiller oss fremtiden.

Hållbarhetsmetamorfos – en obekväm förändring

Är det möjligt att på bara några år genomföra en centralt dirigerad global hållbarhetsomställning? Än så länge finns få indikationer att det etablerade hållbarhetsparadigmet har en förmåga att bryta den negativa utvecklingen. Kanske är en hållbarhetsmetamorfos ett alternativ?

Hinsides eurosentrismen

Er filosofien en eksklusiv vestlig beskjeftigelse eller kan man tale om annen filosofi enn den som bygger på den greske tradisjonen?

Historiografi och naturalism i ljuset av antropocen

Jordens inträde i antropocen har lett till att historievetenskapens traditionella motsättningar mellan natur och kultur, samt den mänskliga historiens tid och geologisk tid har börjat ifrågasättas. Hur står sig historievetenskapens traditionella syften och metoder i förhållande till den pågående omförhandlingen mellan historiografi och naturalism?

Futurismen: Den første avant-garden

De italienske futuristene ønsket å destruere fortiden for å bringe Italia inn i modernitetens tidsalder. Gjennom ulike kunstneriske uttrykk, manifester og polemikk forherliget de fremtiden fra 1900-tallets begynnelse til slutten av annen verdenskrig. Hvordan forsøkte de å endre verden, og hva skulle den endres til?

Idéhistorisk mening och förståelse

BOKESSAY: Hur ska man läsa och förstå historiska texter? I år är det 50 år sedan Quentin Skinner erbjöd ett möjligt svar på denna fråga med artikeln ”Meaning and Understanding in the History of Ideas”.

I evig selvrefleksjon

REPUBLISERING: «I evig selvrefleksjon» fra 2014 er et intervju med professor i idéhistorie Espen Schaanning, UiO. I intervjuet reflekterer Schaanning over sin fortid som idéhistoriker og den da kommende nedleggelsen av masterprogrammet i idéhistorie ved Universitetet i Oslo.

Rousseaus Emile

REPUBLISERING: Bokomtalen «Rousseaus Emile» fra 2010, skrevet av Øyvind Gjems Fjeldbu, er den tredje republiseringen i sommer. Omtalen er skrevet i forbindelse med den fullstendige oversettelsen til norsk av Rousseaus Emile. Som rød tråd i verket er fortellingen om en kjønnet oppdragelse av et menneske. Fjeldbu presenterer Emile som et nøkkelverk når det kommer til å forstå Rousseaus ideer og grunntanker innen et vidt spekter av temaer.

Idehistoriske selvbetraktninger

BOKOMTALE: Selvtematiseringen er en del av refleksiviteten til idehistoriefaget. En ny antologi med bidragsytere fra det idehistoriske miljøet ved universitetet i Oslo gjør opp status for faget i samtiden og justerer blikket på fortiden.

En tragedie i syv akter

BOKOMTALE: Nazismen var for mange tilhengere ikke bare et knippe politiske ideer, men også et livssyn. Hvor kom ideene deres fra, og hvor forskjellige er de egentlig fra våre egne?

Vi bruker cookies for å kunne tilby deg en best mulig opplevelse. Les mer…