av Josef Novák
Dagfinn Føllesdal fyller 90 år den 22. juni 2022. Hans tidligere student Josef Novák skriver om sitt møte med Føllesdal ved Stanford University, sin egen flukt fra det kommunistiske Tsjekkoslovakia til USA, og betydningen Føllesdal hadde for hans filosofistudier.
av Eilif Guldvog Hartvedt
I dag er samtalen om fremtiden i for stor grad dominert av naturvitenskapelige og tekniske forestillinger, sier bærekraftsforsker. Et nytt forskningsprosjekt forsøker å sprenge rammene for hvordan vi forestiller oss fremtiden.
av Janina Priebe og Erland Mårald
Är det möjligt att på bara några år genomföra en centralt dirigerad global hållbarhetsomställning? Än så länge finns få indikationer att det etablerade hållbarhetsparadigmet har en förmåga att bryta den negativa utvecklingen. Kanske är en hållbarhetsmetamorfos ett alternativ?
av Folke Tersman
Finns det något sätt att vända den negativa utvecklingen för demokrati i världen? I artikeln hävdas att en del av lösningen är att komplettera och demokratisera de globala politiska institutionerna.
av Eilif Guldvog Hartvedt
Salongen har invitert skribenter og forskere til å skrive om fremtid og fremtidsforestillinger.
av Kamilla Østerberg
Må vi leve med naturlig ondskap? Kanskje ikke, skriver Luciano Floridi. I hans nylig publiserte tekst ser Floridi et håp i teknologiens evne til å gjøre stadig nye aspekter ved verden til et moralsk anliggende. Da kan det også motarbeides. Nå republiserer Salongen en norsk oversettelse av teksten «Hvordan motarbeide moralsk ondskap: nomos og paideia».
av Fredrik Nilsen
Er filosofien en eksklusiv vestlig beskjeftigelse eller kan man tale om annen filosofi enn den som bygger på den greske tradisjonen?
av Sebastian Svenberg
”Våra moderna kapitalister är despoter helt enkelt”, skrev de brittiska gillesocialisterna i sin tidskrift under 1910-talet. Varför uttryckte de sig så och på vilka uppfattningar om institutionell förändring grundade sig deras idéer om demokratisering av ekonomin?
av Bruno Hamnell
Jordens inträde i antropocen har lett till att historievetenskapens traditionella motsättningar mellan natur och kultur, samt den mänskliga historiens tid och geologisk tid har börjat ifrågasättas. Hur står sig historievetenskapens traditionella syften och metoder i förhållande till den pågående omförhandlingen mellan historiografi och naturalism?
av Sigurd Hverven
Hva kan Hegel lære oss om antropocen? Vi viderebringer del 2 av Sigurd Hvervens artikkel fra Agoras nyeste nummer om Hegel i dag.
Anbefalt lesning
av Sigurd Hverven
Agora er nå ute med nytt nummer om Hegel. Salongen viderebringer Sigurd Hvervens artikkel om Hegel og antropocen i to deler.
av Knut Jørgen Vie
For å lykkes med å studere etikk i praksis er det er stor fordel å gå empirisk til verks. Men hvordan kan man sikre seg kompetansen som trengs for å samle data og å bruke denne til å belyse etiske spørsmål? Og hvilken faglig identitet sitter man igjen med da?
av Kjetil Holtmon Akø
Mange av oss har sikkert lest om de utallige spådommene om hvilke goder og onder som kunstig intelligens (KI) kan gi oss. Hvilke etiske sider ved KI bør vi reflektere over?
av Lars Ursin
Denne teksten handler om fagetikerens etos: Hva forsøker en moralfilosof å få til – og når kan det sies å være vellykket?
av Pål Rykkja Gilbert
Antikken på trikken er en fengslende ferd gjennom den antikke tankeverden. Uinnvidde antikkinteresserte vil lære raskt, mens de som kjenner fagfeltet fra før, med høy sannsynlighet vil lære noe nytt.
av Malou Juelskjær
Karen Barad er kendt for sit omfattende filosofiske og teoriudviklende arbejde kaldet agential realisme, som er blevet en uomgængelig del af nutidig kritisk tænkning. I takt med at verdens komplekse sammenfiltrethed er gået op for os er der nemlig brug for teorier, som kan ‘indfange’ denne kompleksitet og gøre den ‘analyserbar’.
av Arild Julius Østrem
The Matrix-trilogien gjorde gamle filosofiske ideer til populærkultur. Fjorårets oppfølger, The Matrix Resurrections, er bevisst sin egen rolle som etterfølger av et kulturelt ikon. Den unnlater imidlertid å adressere den mest problematiske arven etter den originale Matrix-filmen.
av Bente Larsen
Et hovedværk indenfor æstetikken, Ästhetische Theorie forfattet af en modsigelsens mester, Theodor W. Adorno, er udkommet på norsk på nyt forlag i en genudgivelse der udfordrer både i mangelfuld redigering af oversættelsen fra første udgave fra 1998, og i den 100 sider lange ’forklarende’ indledning.
av Helge Høibraaten
Vitenskapsteoretisk Forum feirer 40 år i år. I Trondheim har de ukentlige tirsdagsseminarene vært et viktig sted for vitenskapsformidling og filosofiske samtaler i en årrekke. Her får du litt om forumets forhistorie og plan for vårsemesteret – det er mye spennende på plakaten!
