MENY

av redaksjonen

Denne uken avholder Litteraturhuset i Trondheim Stockmanndagene. Betente temaer og diskusjoner skal løftes frem til en offentlig samtale.

av Aurora Jacobsen Evenshaug

Hva skal til for å leve et godt liv, og hvorfor får vi det ikke til? Den tyske sosiologen Hartmut Rosa mener muligheter for å oppleve resonans er avgjørende for kunne leve et godt liv, men samfunnets raske tempo står i veien.

av Henning Laugerud

Kan man erindre fremtiden? Professor i kunsthistorie Henning Laugerud tar for seg erindringen som både fortid, nåtid og fremtid, og trekker inn tenkning fra middelalderen for å hjelpe oss å forstå sammenhengen mellom fortid og nåtid.

av Marit Ruge Bjærke

Med Å tenke på planeten tar Anders Dunker opp viktige spørsmål om miljøødeleggelser og menneskehetens fremtid, men kunne med fordel også diskutert de mer problematiske sidene ved å velge planeten som perspektiv.

av redaksjonen

Etter sommerferien kan det være godt å kickstarte semesteret med et medium som ikke krever alt for mye av en – som en god podcast. Her har vi i Salongen-redaksjonen plukket ut et knippe filosofiorienterte podcaster til anbefaling.

av Truls Wyller

Hva må vi ta stilling til for å avgjøre om mennesket har fri vilje i dag? Salongen publiserer Truls Wyllers innledningsforedrag på Den norske filosofifestivalen i Kragerø.

av Henrik Brissman

År 1966 publicerade den amerikanske ekonomen Kenneth E. Boulding (1910–1993) sin inflytelserika essä ”The Economics of the Coming Spaceship Earth” med ett budskap som skulle landa mitt i en politisk omvälvningsfas, där civilisationskritiska perspektiv skulle låta göra sig alltmer gällande. Bouldings essä är en föregångare till dagens miljödiskussion.

av redaksjonen

I tradisjon tro etterfølges semesterstart i Trondheim med nytt program fra Vitenskapsteoretisk forum – som i år feirer 40-årsjubileum!

av redaksjonen

Sommergjesten Freya har dominert nyhetsbildet og sosiale medier i sommer. Beslutningen om å avlive henne har møtt tilsvarende engasjement – også i internasjonale medier – og ikke minst mye motstand. Vi spør: hvordan ville en etiker ha håndtert Freya?

av redaksjonen

Salongen tok en prat med noen ferske filsofistudenter ved NTNU i Trondheim. Hva er filosofi for en fersk filosofistudent?

Anbefalt lesning

av Josef Novák

Dagfinn Føllesdal fyller 90 år den 22. juni 2022. Hans tidligere student Josef Novák skriver om sitt møte med Føllesdal ved Stanford University, sin egen flukt fra det kommunistiske Tsjekkoslovakia til USA, og betydningen Føllesdal hadde for hans filosofistudier.

av Eilif Guldvog Hartvedt

I dag er samtalen om fremtiden i for stor grad dominert av naturvitenskapelige og tekniske forestillinger, sier bærekraftsforsker. Et nytt forskningsprosjekt forsøker å sprenge rammene for hvordan vi forestiller oss fremtiden.

av Janina Priebe og Erland Mårald

Är det möjligt att på bara några år genomföra en centralt dirigerad global hållbarhetsomställning? Än så länge finns få indikationer att det etablerade hållbarhetsparadigmet har en förmåga att bryta den negativa utvecklingen. Kanske är en hållbarhetsmetamorfos ett alternativ?

av Folke Tersman

Finns det något sätt att vända den negativa utvecklingen för demokrati i världen? I artikeln hävdas att en del av lösningen är att komplettera och demokratisera de globala politiska institutionerna.

av Eilif Guldvog Hartvedt

Salongen har invitert skribenter og forskere til å skrive om fremtid og fremtidsforestillinger.

av Kamilla Østerberg

Må vi leve med naturlig ondskap? Kanskje ikke, skriver Luciano Floridi. I hans nylig publiserte tekst ser Floridi et håp i teknologiens evne til å gjøre stadig nye aspekter ved verden til et moralsk anliggende. Da kan det også motarbeides. Nå republiserer Salongen en norsk oversettelse av teksten «Hvordan motarbeide moralsk ondskap: nomos og paideia».

av Fredrik Nilsen

Er filosofien en eksklusiv vestlig beskjeftigelse eller kan man tale om annen filosofi enn den som bygger på den greske tradisjonen?

av Sebastian Svenberg

”Våra moderna kapitalister är despoter helt enkelt”, skrev de brittiska gillesocialisterna i sin tidskrift under 1910-talet. Varför uttryckte de sig så och på vilka uppfattningar om institutionell förändring grundade sig deras idéer om demokratisering av ekonomin?

av Bruno Hamnell

Jordens inträde i antropocen har lett till att historievetenskapens traditionella motsättningar mellan natur och kultur, samt den mänskliga historiens tid och geologisk tid har börjat ifrågasättas. Hur står sig historievetenskapens traditionella syften och metoder i förhållande till den pågående omförhandlingen mellan historiografi och naturalism?
close

Salongens nyhetsbrev

Meld deg på Salongens månedlige nyhetsbrev for å få de siste tekstene våre direkte inn i innboksen.

Vi bruker cookies for å kunne tilby deg en best mulig opplevelse. Les mer…